Nätbutik driven av det mycket trevliga paret Chana och Joshua,
har ett gott utval av kippót, tallētót,
tefillín, šoferót, ḥanukkijjót
och mycket annat.
Mechon Mamre är en grupp témaním
(jemenitiska judar) som lever efter Maimonides’
(haRambams) Mišnè Torá och som uppmuntrar
andra judar til att göra detsamma.
På nätstället deras finns mycket pålitliga
nätutgåvor av Tanákh (den judiska Bibeln)
på hebraiska, arameiska och engelska;
Talmúd/Toseftá; och
Mišnè Torá.
Outreach Judaism grundades år 1987 av Rabbi Tovia Singer
och driver upplysningsarbete som en motvikt till
israelsmission,
«messianisk judendom»
och andre gruppor som har som spesifikt syfte
att konvertera judar till kristendommen.
Kulanu är en grupp som har som syfte
att finna förlorna och spredda räster efter judiska vandringar
och att hjälpa dom som önskar detta att vända åter
åt det judiska folket.
Kaluach — judisk kalender för Windows.
Brukat till att räkna ut tiderna för šabbát o.dyl. här.
KDateJS används för att visa judisk dato på denna sidan,
og JavaScript från samma källa
är också brukat på andra sidor på Hassafon.
Embee’s Gifs
Många av illustrationerna är hämtade från «Embee’s Gifs».
Dessvärre är inte nätsidorna hennes nägonstans att hitta längre,
så därför är det inte någon länk här.
בְּרוּכִים הַבָּאִיםVälkommen i Haṣṣafón —
en skandinavisk nätressurs för judisk religion och kultur.
Haṣṣafón är en omarbetat och uppjusterad utgåva
av Skrivarstuå Judaica.
Sidorna blir uppdaterade nu och då,
så kom gärna hit igen snart om något fattas.
Eller
skriv ett meddelande om du hittar något fel eller har förslag
till nya länkar som du anser vara relevanta för skandinavisk judendom.
Har du helt generella frågor om judisk religion och kultur
är nog denna generella sidan ett bra ställe att börja läsa.
Om du ser efter en specifik sak, kan
Ordlistan
kanske vara rätta stället at kolla.
Annars vill vi rekommendera att leta i fältet til vänster
eller fältet längst upp på denna sidan
om du söker generell information om judendommen
och/eller judisk kultur.
Ser du kvadrater i stället för skrifttecken här på Hassafon?
Om några skrifttecken inte syns,
kan det vara att din dator behöver lite uppdatering.
Tips om installering av uppdaterade fonter och liknande
(med huvudvikt på gratis alternativer)
för IT-personal, lärare, studenter/elever och dig med egen dator
finner du här.
Aktuella helgdagar och andra märkedagar
Den 3 oktober vid solnedgång
er första kvällen av roš haššaná —
ofte kallad «judisk nyttår». Denna högtiden markerar ingången till det sivila judiska året 5766.
Denna högtiden blir firad i två hela dygn i all traditionell rabbanittisk judendom.
Från solnedgång den 12 oktober til efter solnedgång den 13. oktober blir (jom) kippúr —
eller botsdagen — markerad med faste och gudstjänster.
Den nesta högtiden, sukkót,
även kallad «lövhyddohögtiden» eller «lövhyddofesten»,
börjar vid solnedgång den 17 oktober 2005 och varar till solnedgång den 25 oktober eller 26 oktober.
Ḥanukká, eller den judiska ljushögtiden
(även kallad ”judisk jul” av några) varar så från solnedgång den 26 december 2005 till solnedgång
den 2 januari 2006.
Den 25 mars vid solnedgång
var purím över.
Nästa viktiga högtid är pèsaḥ,
eller «judisk påsk»,
som detta året börjar vid solnedgång på lördag den 23 april.
Vi firar pèsaḥ til minne om utgången från Egypt.
Alla de åtta (i Israel: sju) dagarna av pèsaḥ äter vi
maṣṣá (ojäst tunnbröd, osyrad bröd)
i stället för vanligt bröd
til minne om at uppbrotet hände så snabbt att det inte var tid att lata degarna hävas.
De första två kvällarna håller vi haggadámåltid (sédermåltid, påskmåltid)
där vi läser Haggadá šel Pèsaḥ (påskberättelsen)
og äter symbolska maträtter som karpás (selleri, evt. persilja eller andra gröna växter),
maṣṣá (ojäst tunnbröd),
marór (bittra salatblader, evt. pepparrot) og
ḥaróset (fruktsås).
Bēṣá (ett hårdkokt og eventuellt grillad ägg) och
zeróaŋ (ett grillat ben av lam med något kött på)
blir ätna av några grupper, mens andra säger att dessa inte kan ätast, men bara pekas på).
Hur finner du fram i Haṣṣafón?
För att läsa om specifika delar av judisk religion och kultur,
klicka på länkarna i den blåa menyn längst upp i detta fönsteret.
(Om du inte ser någon meny där, klicka här.)
Här är genvägar til huvuddelarna av nätstället Haṣṣafón
med några ord om vad varje huvuddel innehåller:
Parašá:
Läs veckoavsnitten av Torán (Moseböckerna) och profeterna.
Till nu finns Första, Andra och
Tredje och
delar av Femte Mosebok här.
Nytt i februari 2005 är at melodin för recitering av moseböckerna
efter vesteuropéisk sefardisk tradition
är lagt ut här
Skrifter:
Läs om sentrala judiska skrifter.
Innehåller också länkar til goda nätutgåvor av Tanákh
(den judiska Bibeln) och Talmúd.
Ett nystartat projekt år Mišná på skandinaviska —
till nu finns hela massèkhet Berakhót översatt till norska.
Här kan du också läsa judiska legender —
till nu finns några
legender från medeltidens Tyskland
i utdrag från boken דיא מעשׂה בוך
(Di maŋase buch).
Symbol:
Lär om tallét (bönsjal),
tefillín (böneremmar),
luláb (palmgren som används under
sukkót (lövhyddofesten))
och andra judiska rituella objekter och symboler.
Synagoga:
Lär vad en synagoga är och vad som är likt och olikt mellan sefardiska och aškenaziska
synagogor.
Helg:
Lär om
šabbát (sabbaten),
om de tre pilgrimshögtiderna
(pèsaḥ
(judisk påsk),
šabuŋót
(veckohögtiden, judisk pingst) og
sukkót
(lövhyddohögtiden med šeminí ŋaṣèret og simḥàt Torá), om
de höga helgedagarna
(jamím nóra’ím: seliḥót, roš haššaná, 10 jemé tešubá, kippúr),
fastedagen Tišŋá beáb
och om halvhelgdagarna
ḥanukká
(judisk ”jul”) och
purím
(judisk ”karneval”).
Livssyklus:
Lär om overgangsriterna i judendommen — såsom
födelse (namngivning, berít milá, zèbed habbát,
pidjón habbén),
konfirmation (bar miṣvá, bat miṣvá, bat ḥàjil);
äkteskap (ketubbá, ḥuppá, kiddušín, nisuín,
tahoràt hammišpaḥá, get),
sjukdom (mí šebberàkh, rogativa, birkàt gomél),
död og sorg (levajá (begravning),
šibŋá (sörgevecka),
naḥalá = jahrzeit (årsdag),
haškabá (minnesbön))
Mat:
Lär om kašrút (matförskrifter),
mattraditioner och uppskrifter (några få är utlagde, flera kommer),
och i tillägg om berakhót (velsigningar)
som sägs före och efter maten.
Birkàt hammazón
i nordeuropéisk sefardisk utgåva
är nu färdig utlagd med original hebreiska,
full translitteration i det latinska alfabetet och
norsk översättning.
Musik:
Lär om medeltidens musiksyn, ladino och jiddisch musik,
klezmer-musik och mycket annat.
Språk:
Lär om de judiska språken hebreiska, arameiska,
judisk-arabiska, djudío-spanyol, ladino, jiddisch —
med flera...
Riktning:
Läs om de olika etniska (såsom sefardisk, aškenazisk, jemenittisk)
og religiösa (såsom traditionell, ortodoks, konservativ, reform,
rekonstruktionistisk) inndelningarna av judisk religion och kultur.
Hur uttalar man Hassafon?
Ordet Haṣṣafón blir uttalat med en stärk s-ljud
med eller utan en T-ljud föreåt, och den sista vokalen blir uttalad som en å-ljud:
haSSafån eller hattsafån.
Vad betyder Hassafon?
Haṣṣafón (hebreiska הַצָּפוֹן)
är bestämd form
av det hebréiska ordet ṣafón צָפוֹן, som betyder ‘nord’.
Enkelt sagt kan vi alltså säga att Haṣṣafón betyder ‘Norden’.
Hassafon har nu fått nätbutik
där du bland annat kan köpa böcker, CDar och filmar
om judendom och judisk kultur.
Genom att handla genom
Hassafons nätbutik
kan du få hjälp till at välja de rätta böckerna eller skivorna
samtidigt som du stöder Hassafons arbete.
Denna skandinaviska diskussionsgruppen är öppen
för dig som är interesserad av judendom
(sefardisk, aškenazisk, mizraḥi) — oavhängig av din bakgrund.
Du kan vara jude, kristen, muslim,
bahá’í,
sekulär-humanist...
Men missionering hör inte hemma på denna gruppen
och vill inte bli tolererat i någon form.
Nytt (02.10.2002): HaTsafon har nu möjlighet för chat!
Du kan söka om medlemsskap
här.
Testa hur mycket du veit om judisk religion här.
Än så länge finns det tre generella tester —
en relativt lätt, en relativt svår, och
en som nog är best för den som har helt speciell insikt i ämnet...
I tillägg finns det spesialtester om sefardisk judendom
och om ljusfesten ḥanukká (chanukka).
Flera tester kommer...
Sefardím i Hamburg och Schleswig-Holstein
De första sefardiska judarna vi vet om
i Östersjöregionen och i Skandinavien
kom till Hamburg i Tyskland och till de då danska städerna Altona och Glykstadt (Glückstadt)
omkring år 1600.
På bilden till vänster ser vi hékhál (arken) i
den sefardiska synagogan i Hamburg 1855–1934.
Här på Hassafon kan du nu läsa
om de sefardiska synagogorna i Hamburg
og andra ställen i Nordväst-Europa på sidan
http://utne.nvg.org/j/esnoga/.
Om inte så länge är det meningen att lägga ut
mer information om detta judiske samhället här.
Intill vidare kan vi rekommendera denna länken
till en nätutställning om de spanska og portugisiska judarna i Hamburg:
Dr. Martin M. Rodrigues Pereira, z"l,
var en av nutidens viktigsta autoriteter
på den nordvästeuropeiske sefardiska traditionen.
Han gav år 1994 ut boken ‘Hochmat Shelomoh,
der han beskrev det spansk-portugisiska sättet
att recitera Torán,
så som han lärade det av sin far,
ḥakhám Dr. Salomon Rodrigues Pereira
(1887/5647–1969/5730), z"l.
I artikeln ”Portugees-Joodse synagoge muziek”
gav han en liten rundtur i den portugis-judiska sångtraditionen
i Amsterdam och de andra västliga sefardiska samhällen.
Denna artikkeln är nu översatt till norska
och finns att läsa här i Hassafon.
Show unity, help direct those wanting to learn
about Sephardic subjects find our sites easier,
and help build a community of International Sephardic webpages.
We invite you to our shared community.
